Nicole Löv - Författare
RSS

Senaste inläggen

Titeln klar! Ett mörkt förflutet
Inte mycket tid alls...
När det går trögt...
Det är de små stunderna som gör det
VAB och ingen tid...

Kategorier

Boksläpp
författarvardag
drivs av

En skrivande vardag

författarvardag

Inte mycket tid alls...

Skulle egentligen velat skriva hur mycket som helst här, men varken tid eller ork finns:(
Tiden räcker verkligen inte till och frustrationen är stor..
Därför blir det inte alls lika mycket uppdaterande här som jag skulle velat.
Men med tanke på hur långsamt allt går just nu på skrivfronten hade det väl mest blivit onödigt babbel, som nu :), och det ger väl inte mycket. 

Tiden tickar på och dagarna blandas med jobb, hushållet, barn och en smula skrivande.

När det går trögt...

Det finns nog inget värre för en författare än när orden inte kommer...
Så har jag det ofta mellan intensiva skrivperioder. Det finns dagar då orden flödar men dessa följs alltid av dagar då allt står still. Och frustrationen som kommer med det gör det långt ifrån lättare.
Nu ska jag kanske inte säga att orden inte kommer, för sätter jag mig bara vid datorn så kommer de visst. Grejen är bara den att vardagen har en tendens att komma emellan.

Det är de små stunderna som gör det

Under ett par dagar har jag haft ett otroligt flyt i skrivandet. Eller redigerandet rättare sagt. 
Det är dessa små stunder som man måste ta tillvara på. De ger den energikick som behövs för att orka med när inspirationen tryter.
Jag har skrivit en timme igår kväll när barnen lagt sig och en stund på dagen idag. På dessa korta stunder har jag haft min underbara flow som saknats den senaste tiden och jag har fått ihop 20 sidor och drygt 5000 ord vilket känns helt ok!

VAB och ingen tid...

De senaste veckorna har livet kommit i vägen för skrivandet. Frustrationen har varit stor, men så är det ju för alla. Det går inte alltid att kontrollera de hinder som livet slänger emellan och förstör kreativiteten. Eller kanske inte ska säga kreativiteten för den har väl funnits, men tiden och orken tryter istället. 

Jag har börjat ett nytt jobb vilket har gjort skrivtillfällena allt färre och energin en bristvara.

Inne i redigeringsbubblan

Som rubriken lyder så redigerar jag för fullt just nu. I all oändlighet. 
En ständig bergochdalbana av känslor. Ena dagen känns allting fantastisk och man känner sig verkligen nöjd med sin insats när man stänger ner för dagen och säger till sig själv att NU ska jag inte ändra mer på dessa sidor, de är perfekta nu. Men som alltid är det sällan perfekt. Det går ALLTID att ändra lite till, i all oändlighet.

Manusets inledning

Hej alla kära läsare!

Sitter som sagt och tryter med den sista redigeringen och skulle behöva återuppleva lite av den skapande inspirationen och känna att jag inte är helt ute och cyklar. 

Funderar på att låta er som vill läsa början av boken som den är nu efter redigeringen och låta er berätta vad ni tycker. Om ni skulle vilja läsa vidare eller rekommendera den till folk ni känner...

Ni som vill är därför hjärtligt välkomna att skicka ett mejl till mig på nicole.

Åter till vardagen, eller något...

Imorgon börjar åter vardagen och alla dess rutiner efter semester och julfirande. Nu syftar jag dock mest på barnen eftersom jag själv har jobbat några timmar varje dag det mesta av julen... 
Ändå skall det bli ganska skönt att sjunka tillbaka in i alla fasta rutiner igen, och framförallt veta att man faktiskt har några timmar i veckan då barnen är på förskolan och man helt kan ägna sig åt skrivandet utan att behöva lida av det dåliga samvetet av att åka iväg och jobba istället för att leka med barnen.

Återblick på året som gått

2013 har inneburit en hel del intressanta erfarenheter och, inte minst, lärdomar.
Jag skrev hela mitt manus under våren och antogs av förlag under sommaren. Boken som ut under hösten, jag fick nöjet att uppleva årets bokmässa i Göteborg tillsammans med ett gäng fantastiska Qoola qvinnor, tack Siv Thuresdotter för det fantastiska jobb du gör!

Jag fick även erfarenheten att uppleva baksidan av de som utger sig för att vara förlag, som i själva verket inte alls verka vara just det.

Känner ni igen er?

Igår satt jag och skrev till sent på kvällen. Det är inte så ofta som jag får chansen att göra det just nu pga småbarn.. 
Oftast är jag för trött eller så hinner jag knappt börja innan minstingen vaknar igen. Men igår var en sådan kväll då jag orkade och kunde sitta ostört en stund och skriva. Manuset flyter på så fantastiskt just nu och jag är inne i ett underbart flow och utnyttjar det till max.

Skrivperiod

Ute är det grått och regnigt. Jag sitter inne och borde skriva som en tokig och få klart manuset till redaktören för genomläsning, men allt annat tar ju sådan tid från skrivandet...
För er som inte vet vem jag är och inte följt min resa beskriver jag nu min författarresa i korthet;

I september utkom jag med min debutbok, Vaken mardröm, en spänningsroman. Men pga dåligt samarbete med det lilla förlaget som inte verkade ta några ambitioner på att ändra det jag ville ha ändrat har jag nu bestämt mig för att skriva om manuset som kommer att gå under namnet "Dödliga misstag" istället och ge ut denna på eget förlag.
Site Builder drivs av  Vistaprint